Konstruktionen kommer att påbörjas i enlighet med relevanta tillstånd. Den 20 oktober 2009, beviljade Danmarks energimyndighet tillstånd till Nord Stream AG att bygga den danska sektionen av den planerade naturgasledningen. Den 5 november 2009, beviljade den svenska och den finska regeringen Nord Stream tillstånd att använda deras ekonomiska zoner, följt av det ryska och det första tyska tillståndet den 18 respektive 21 december. Det andra tyska tillståndet beviljades den 28 december 2009, medan det återstående finska tillståndet förväntas i början av 2010.

Alla nationella ansökningar och MKB-material lämnades in till relevanta myndigheter i början av mars 2009, för att möta de specifika kraven i gällande nationella lagstiftningar. Esborapporten lämnades in den 9 mars enligt kraven i UNECE-konventionen om miljökonsekvensbeskrivning i ett gränsöverskridande sammanhang (Esbokonventionen). Offentliga granskningsprocesser påbörjades sedan och fortsatte fram till juni 2009.

Den 20 oktober 2009, beviljade Danmarks energimyndighet tillstånd till Nord Stream AG att bygga den danska sektionen av den planerade naturgasledningen. Den 5 november 2009, beviljade den svenska och den finska regeringen Nord Stream AG tillstånd att använda deras nationella ekonomiska zoner. Den 18 december mottogs det ryska offshoretillståndet från den ryska miljömyndigheten Rosprirodnadzor. Stralsund Mining Authority beviljade det första tyska tillståndet den 21 december, och tillståndet för den tyska ekonomiska zonen beviljades av tyska BSH (Bundesamt für Seeschiffahrt und Hydrographie) den 28 december 2009. Det återstående finska vattentillståndet förväntas i början av 2010. Konstruktion av den 1 223 km långa rörledningen är planerad att påbörjas i början av 2010.

Under den offentliga remissrundan från mars till juni 2009, hade allmänheten och delägare i alla nio Östersjöländer möjlighet att granska och kommentera Nord Streams gränsöverskridande miljörapport för den planerade rörledningen genom Östersjön (Esborapporten). Som ett resultat av den offentliga remissrundan lämnades remissuttalanden om projektet in till ansvariga myndigheter från myndigheter, organisationer eller privat personer. Uttalanden mottagna på grund av Esborapporten fokuserar på viktiga frågor som diskuterades under tretton offentliga utfrågningar och i möten med myndigheter och organisationer under de senaste månaderna. Frågorna som ställdes handlar t.ex. om påverkan på sjöbotten och på det kommersiella fisket, samt om effekten av dumpat krigsmaterial och sjöfartssäkerhet. Nord Stream besvarade även frågorna i Esborapporten på grundval av resultaten i detaljerade undersökningar och teoretiska studier om projektets potentiella miljömässiga och socioekonomiska effekter.

Målen med Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) var att möta kraven i gällande juridiska och miljörelaterade standarder, mildra eventuella negativa effekter på miljön, hälsan och välfärden, säkerställa att de bästa teknikerna för konstruktion och drift av rörledningen tillämpas, samt att utveckla de bästa planerna för miljöstyrning och övervakning. Omfattningen på Nord Streams MKB-material inkluderar studier av landkänningar i Ryssland och Tyskland, meteorologi, batymetri, hydrografi, sediment- och råmaterialkällor, pelagisk och bentos miljö, flora och fauna, naturreservat, turism och rekreationsområden, kulturarv, militära övningsområden, dumpningsområden för kemisk och traditionell ammunition, marin trafik, offshoreinfrastruktur, luftkvalitet, buller och klimatförändringar.

Syftet med Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) är att demonstrera projektets miljöpåverkan för myndigheterna i Östersjöländerna. Nord Stream anlitar högt kvalificerade och respekterade leverantörer av expertis inom sådana områden som miljö- och teknikvetenskap, som t.ex. som Rambøll Management och ERM (Environmental Resources Management). Processen är helt transparent. Myndigheterna i respektive land kommer att kontrollera resultaten ytterst noggrant. Detta är det mest opartiska sättet att utföra en MKB som också följer lagstiftning och det bästa tillämpningssättet.