Arbetet med ett gränsöverskridande infrastrukturprojekt och skydda miljön fordrar ett internationellt samarbete i ett gränsöverskridande sammanhang. Detta tryggas genom en rad lagar, konventioner och fördrag som styr det internationella samarbetet när ett framtida större industriprojekt som kan medföra konsekvenser för angränsande länder planeras. Östersjön, som omges av nio länder, utgör ett speciellt ekosystem. Alla dessa länder använder Östersjön kommersiellt för sjöfart, fiske och produktion av råmaterial. När gränsöverskridande projekt ska genomföras är det mycket viktigt att alla nio länderna samarbetar för att skapa balans mellan hållbar kommersiell användning och skydd för Östersjöns särprägel.

Eftersom Nord Streams rörledningar ska ledas genom territorialvatten och/eller ekonomiska zoner i Ryssland, Finland, Sverige, Danmark och Tyskland måste tillstånd att bygga och driva rörledningen erhållas av alla dessa fem länder. När även andra länder kring Östersjön kan påverkas deltar dessutom Polen, Litauen, Lettland och Estland i det internationella samrådet.I allmänhet kräver nationell lagstiftning att en miljökonsekvensbeskrivning upprättas för att ett nationellt projekt ska beviljas. Utöver detta har Nord Stream även upprättat den så kallade ”Esborapporten”, som beskriver de potentiella miljöeffekterna längs hela sträckningen. Miljökonsekvensbeskrivningarna och Esborapporten bygger på en mängd undersökningar samt på uppgifter från oberoende experter och forskningsinstitutioner.

I det här avsnittet presenteras den rättsliga ramen för byggandet av Nord Streams rörledningar. Dessutom ges en översikt av de nationella tillståndsprocesserna och internationella samrådsprocesserna. Delar av de ansökningshandlingar som har inlämnats inom ramen för dessa förfaranden, i enlighet med respektive lands nationella lagstiftning, presenteras. Detaljerade kartor över Nord Stream-sträckningen finns i kartportalen.